Vem har nyckeln till mig?
Oj oj, kommer hem söndagkväll efter en filmkväll hos Marlene, tänker - Jag kanske ska unna mig att boka om min resa o komma hem lite tidigare, de kostar lite men va fan. Upptäcker sen att jag inte kommer in i korridoren, tänker att jag måste ha glömt att låsa så Felix släpper in mig men när jag kommer till min dörr är den låst! Fan, fan, fan! Jag har alltså tappat min nyckel, för smart som jag är har jag inte satt fast den lilla nyckeln på nyckelknippan sen jag skulle ut o röja i lördags (blev inge röj iofs). Jag förbannar mig själv för min slarvighet och inser att jag behöver 500 kr i kontanter för att någon ska låsa upp åt mig. Kampen börjar med skrammell i korridoren men löser sig snart när jag får låna en 500 av Matildas mamma som är på besök. Ja så vi sitter några stycken i korridoren och begrundar mitt slarv tills vakten Jörgen kommer o låser upp, han berättar att han vill bli lokförare när han blir stor, Tove och Susanna tycker de låter kul... Ja väl inne börjar de riktigt mystiska. Jag börjar med att ge Tove en av mina extranycklar och sätter fast den sista på min nyckelknippa. Sedan börjar jag leta upp nr på datorn till alla ställen jag varit under dagen men har ingen penna så jag går till skrivbordet, o vad ligger där?! Den tredje nyckeln!! Får panik, letar upp kontraktet, jag har bara fått 3 nycklar och alla fanns i min lägenhet men den var låst!! Helt sjuk, alla tankar dök upp, skräckfilmsenarion med galningar eller spöken. Ja vad vet jag! Gick inge vidare att sova iaf och allt kändes så obehagligt. 500 kr och nycklarna fanns i lägenheten, det är inte möjligt! Jag har försökt komma på någon logisk förklaring men de går inge vidare. Jag har lugnat ner mig nu men tankarna finns där, är det någon galning som har en nyckel till mig och är där och smyger runt eller börjar det bli dags att tro på någon däruppe eller finns det en fullkomligt logisk förklaring, jag lär aldrig få svaret på det.
Fy tusan för sånna här läskigheter!
(Jag vill också poängtera att jag alltså inte var så slarvig som jag först trott, jag utgick bara ifrån de eftersom jag är... jätteslarvig...alltid)
Ohh vad kul att du har börjat blogga. Hela den där nykelhistorian är helt sjuk. Skönt att det löste sig till slut ändå, dock 500 kronor fattigare! Ha det bra hemma :)