Musikalen mitt liv med Josefin Lind

Igår var jag hos Mamma för hon fyllde år. O vilket kalas sen, oj,oj. Men roligaste av allt var att Rickard kom hem vid lunchtid för att lämna bilen, men han kom hem i vanliga kläder och då frågade jag, om han hade kommit hem för dagen, och det hade han så det blev kalas för honom också. Va glad jag  blev! Vilken kille! Men... han ångrade sig nog lite. Vilket kalas som sagt, massor av barn, skrik och stoj. Jag och Emeli var shockade och korsade benen för många år framöver, haha!

Det bjöds på våfflor också, men de gick sådär, Mamma blandade smeten fel så det var allmänt kaos och barn som skrek och åt allt dom kom åt i köket. Hur som helst så tog jag över och gömde mig i köket medan det kladdades våfflor, sylt och grädde över resten av huset.

Idag känner jag mig på något sätt lite hoppfull, hur det är möjligt har jag ingen aning men jag hoppas det avspeglar sig på min dag. Jag har så mycket att se fram emot, så ja... (säger inget mer)