Tack och hej... för stunden?
Ja, det var ett tag sen jag skrev och det är för att jag funderat en massa och beslutat mig för att sluta blogga för stunden.
Det har varit en vecka som pendlat mellan hopp och förtvivlan. I tisdags var jag stressad och kände mig inge vidare. Jag hämtade Mormor från sjukhuset och när jag kom hem så hade Rickard gjort världens middag!! Det var dukat fint i vardagsrummet och maten var det godaste jag ätit på länge!! Han kan verkligen laga mat... när han väl gör det ; ) Det var ett tyskt recept på kyckling i lergryta med potatis, sås och gele. Såsen var så god så jag nästan trillade av stolen!
Tyvärr tar det underbara slut för igår så... så var jag med om det värsta på länge!! Mormor ringde mig tidigt på morgonen för hon mådde inte bra och sen när jag kom dit så blev det bara värre och värre. Tillslut ringde jag Mamma och sa att jag var riktigt orolig, hon kom in och sen gick allt väldigt fort. Jag fick ringa ambulansen och sen satt vi på akuten resten av dagen. Momor är stabil nu men... ja... jag är fortfarande väldigt orolig och bilderna i mitt huvud kan inte låta bli att snurra runt, runt.
Nu till denna dag. Jag började med spinning och var faktiskt riktigt stark och det var så skönt att få bränna ur hela kroppen! Nu ser jag fram emot en härlig helg. I morgon kväll åker vi till Daltorp så det blir en natt under tjocka täcken och med varma sockar. Vi var ju där förra helgen och det var så skönt att bara vara. Jag målade lite och lekte med Basse. Jag fick ladda lite batterier och jag har insett att jag behöver ladda rätt mycket och jag behöver börja prioritera i mitt liv. Så nu väljer jag att prioritera bort bloggen. Egentligen borde jag radera den helt så jag inte blir frestad att börja igen. Men samtidigt är det kul att ha den. Det är som en dagbok och det är kul att gå tillbaka och se vad som hänt (för mig som har så dåligt minne). Men nu är det tack och hej för mig. Vi får se om jag hittar tillbaka, kanske gör jag det om jag lyckas ladda min batterier, lära mig prioritera och hitta en balans. Vi får se vad som händer!
Ha det så bra nu allesammans!
Lyft oss, o Gud ur våra tröga vanor
Krossa vårt skal av värdighet och blyghet
Lös oss från jaget, ge oss kraft att älska
Gud, gör oss fria!
; P
Det har varit en vecka som pendlat mellan hopp och förtvivlan. I tisdags var jag stressad och kände mig inge vidare. Jag hämtade Mormor från sjukhuset och när jag kom hem så hade Rickard gjort världens middag!! Det var dukat fint i vardagsrummet och maten var det godaste jag ätit på länge!! Han kan verkligen laga mat... när han väl gör det ; ) Det var ett tyskt recept på kyckling i lergryta med potatis, sås och gele. Såsen var så god så jag nästan trillade av stolen!
Tyvärr tar det underbara slut för igår så... så var jag med om det värsta på länge!! Mormor ringde mig tidigt på morgonen för hon mådde inte bra och sen när jag kom dit så blev det bara värre och värre. Tillslut ringde jag Mamma och sa att jag var riktigt orolig, hon kom in och sen gick allt väldigt fort. Jag fick ringa ambulansen och sen satt vi på akuten resten av dagen. Momor är stabil nu men... ja... jag är fortfarande väldigt orolig och bilderna i mitt huvud kan inte låta bli att snurra runt, runt.
Nu till denna dag. Jag började med spinning och var faktiskt riktigt stark och det var så skönt att få bränna ur hela kroppen! Nu ser jag fram emot en härlig helg. I morgon kväll åker vi till Daltorp så det blir en natt under tjocka täcken och med varma sockar. Vi var ju där förra helgen och det var så skönt att bara vara. Jag målade lite och lekte med Basse. Jag fick ladda lite batterier och jag har insett att jag behöver ladda rätt mycket och jag behöver börja prioritera i mitt liv. Så nu väljer jag att prioritera bort bloggen. Egentligen borde jag radera den helt så jag inte blir frestad att börja igen. Men samtidigt är det kul att ha den. Det är som en dagbok och det är kul att gå tillbaka och se vad som hänt (för mig som har så dåligt minne). Men nu är det tack och hej för mig. Vi får se om jag hittar tillbaka, kanske gör jag det om jag lyckas ladda min batterier, lära mig prioritera och hitta en balans. Vi får se vad som händer!
Ha det så bra nu allesammans!
Lyft oss, o Gud ur våra tröga vanor
Krossa vårt skal av värdighet och blyghet
Lös oss från jaget, ge oss kraft att älska
Gud, gör oss fria!
; P
Kommentarer
Postat av: Tina
Åh nej! Gud vad tråkigt. Jag som alltid går in och läser din blogg, kanske inte varje dag, men jag har nog läst allt du någonsin skrivit här. Det kommer att bli tomt, så jag hoppas att dina batterier laddas upp snabbt, för utan din blogg kommer jag ju inte att klara mig. Hoppas nästkommande helg är en bra start. Stor kram Tina
Postat av: Pärlan
Jag önskar dig all lycka till och all kärlek i världen till dig! Och att det kommer gå fortsatt bra för din mormor :) Kram!
Trackback
